Intro om skadeståndsanspråk

Skadeståndsanspråk kan uppkomma såväl inom ramen för en affärsrelation, s.k. inomobligatoriskt, som i förhållande till företag och personer som inte har en affärsrelation med varandra, s.k. utomobligatoriskt. Förutsättningarna för att få ersättning kommer att påverkas av vilken typ av relation som den eller de skadevållande - de som orsakat en skada och som därmed ska betala den som drabbats av skadan - har med den eller de skadelidande. En central fråga är om det föreligger solidariskt ansvar eller inte. Så låt oss börja med att konstatera att du i dina avtalsförhållanden kan reglera frågan om solidariskt ansvar för att minska din riskexponering såväl som potentiell skadevållande som såsom potentiell skadelidande.

Vad händer om flera är gemensamt skadeståndsansvariga?

I båda fallen - inom ett affärsförhållande (kontraktuellt) och utan att det finns en affärsrelation (utomkontraktuellt) uppkommer en gemensam fråga – om det är fler som varit med och orsakat skadan, vem ska betala och hur mycket ska respektive person betala?

Enligt en grundprincip i Skadeståndslagen, som i regel tillämpas i utomobligatoriska relationer, så ska flera skadevållare svara "solidariskt" för uppkommen skada. I ett avtalsförhållande kommer detta ofta regleras i avtalet - och bör så göras, t.ex. när du använder underkonsulter eller andra affärspartners. Detsamma gäller om flera aktieägare säljer ett bolag - då kan ni reglera i avtalet hur ni ska svara för eventuella skadestånds-och andra ersättningsanspråk från en köpare av era aktier.

Vad betyder solidariska ansvar?

Solidariska ansvar betyder att ni svarar gemensamt. En skadelidande kan då rikta hela skadeståndsanspråket mot en av er. Och den skadelidande får fritt välja vem av de skadevållande han väljer att rika anspråket.

Exempel på solidariska ansvar

En kontorslokal som ägs av Ansvar AB blir allvarligt vattenskadad på grund av att vattnet har stått på över hela helgen. Skadorna uppskattas uppgå till 1,5 miljoner SEK.

Lokalen hyrs gemensamt av två företag som båda står på kontraktet, Bill AB och Bull AB. I kontraktet står det att Bill AB och Bull AB svarar solidariskt för skada de vållar på lokalen genom oaktsamhet.

Det var Bull AB:s VD som var sist i lokalen på fredagskvällen, och som uppenbarligen var den som slarvat med att stänga av vattnet. Hans agerade var att bedöma som oaktsamt.

Ansvar AB vet dock att Bull AB har mycket dålig ekonomi med negativa resultat de senaste fem åren och liten kassa, medan de kan utläsa av Bill AB:s senaste årsredovisning att resultatet uppgick till 17 miljoner SEK.

Eftersom det finns ett solidariskt ansvar kan Ansvar AB strategiskt välja att rikta ett skadeståndsanspråk på hela skadan om 1,5 miljoner SEK mot Bill AB trots att de vet att det egentligen var Bull AB som var den oaksamma parten. Bill AB kan då inte värja sig med att de inte alls varit oaktsamma - för de har ett solidariskt ansvar och måste därmed betala för hela den skada som uppkommit på grund av Bull AB:s oaktsamma beteende eftersom frågan täcks av deras åtaganden om solidariska ansvar med Bull AB under hyresavtalet.

Regressrätt - rätt att rikta återkrav mot övriga skadeståndsansvariga

Bill AB, som betalat hela skadeståndsbeloppet har dock sedan en rätt att rikta ett s.k. regresskrav mot Bull AB. Regresskrav betyder helt enkelt att en part som betalat ett solidariskt skadeståndsansvar sedan har en rätt att vända sig mot övriga skadeståndsansvariga med ett ersättningskrav för den del av skadeståndsbeloppet som rätteligen borde ankomma på den eller de andra parterna såsom medansvariga. I detta fall finns det starka skäl för Bill AB att argumentera för att Bull AB ska vara den part som ansvarar för hela beloppet om 1,5 miljoner SEK och att Bill AB därmed ska ersättas till fullo.

Dessvärre blir dock Bill AB:s rätt till ersättning bara en principiell rätt om Bull faktiskt inte har 1,5 miljoner SEK att betala. Här ska vi ha aktiebolagets principer om begränsat betalningsansvar för dess ägare i åtanke. Det betyder att i normal fall så ansvara inte bolagets aktieägare för bolagets skulder, så eftersom att Bull AB inte har några pengar utan står på randen till konkurs ser det sannolikt ut som att Bill AB:s rätt till ersättning kommer att "brinna inne". I värsta fall kanske Bull AB till och med ser att gå i konkurs som ett bra alternativ om de ändock endast sitter med skulder och inga särskilda tillgångar att bevara. Då blir regressrätten inte mycket värd.

Delat ansvar - alternativet till solidariskt ansvar

Alternativet till solidariskt ansvar är att ni, i era avtal, lägger in ett delat ansvar. Då kan inte er motpart vända sig till en av er - och fritt välja vem - för att utkräva hela ansvaret. Hur ansvaret delas kan också regleras - det kan vara fråga om en lika delning, ansvar utifrån ägande (t.ex. om 10 aktieägare säljer ett bolag svarar varje pro rata vid ersättningsanspråk så en tidigare ägare av 10 % kan endast få ett skadeståndsansvar på 10 % av skadebeloppet o.s.v.). Det anses därför generellt sett vara bättre att vara föremål för ett delat ansvar jämfört ett solidariskt ansvar.

Slutsats

För dig som potentiellt kan bli skadelidande baserat på hur erat affärsförhållande ser ut (köpare, uthyrare, anlitandes av underkonsulter m.m.) är det bättre om kontraktet ålägger dina motparter ett solidariska ansvar så du strategiskt och utan att behöva föra bevisning eller dylikt, kan vända dig till vilken av parterna du vill för att på snabbaste och säkraste sätt, kan få ersättning vid uppkommen skada.

För dig som tillsammans med andra parter åläggs ett skadeståndsansvar i ett kontrakt, är det i regel bättre om ansvaret är delat eftersom din riskexponering då minskas till att täcka din pro rata del av ett eventuellt skadeståndsanspråk (eller annan fördelningsgrund som ni väljer att lägga in i avtalet).

Inget av ovan ska ses som juridisk rådgivning i enskilda fall utan endast ses som generell information.

Stockholm, 2024-02-05

Författare: Katarina Strandberg