1. Att köpa ett litet företag behöver inte vara svårt eller dyrt

1.1 Varför alls köpa ett litet företag?

Att köpa ett litet bolag kan vara en smart väg in på en marknad om man vill börja driva eget eller om man vill investera i en bransch där man ser potential.

Det kan också vara ett sätt att utöka sin marknadsandel i en bransch man redan är verksam inom. Istället för att kämpa med att organiskt öka sin marknadsandel i t.ex. Stockholm med 5 %, kan man hitta och köpa en mindre konkurrent som har 5 % av samma marknad som du är verksam inom - eller en närliggande marknad du gärna skulle vilja bli slå dig in i. Det kan vara ett snabbare, säkrare och faktiskt även billigare sätt att öka sin marknadsandel och därmed öka sina intäkter. Dessutom får du ju fördelen av att du då tar bort en konkurrent från marknaden - och kanske kan alliera dig med högst kompetenta personer från det företaget.

1.2 Hur går det till

När man köper ett mindre företag finns det fortfarande samma risker, inklusive att man inte vet vad man faktiskt tar över, som när ett stort företag köps upp. Men det är motsvarande risker i betydligt mindre skala.

Och det finns väl beprövade strukturer och processer som utarbetats för att hantera riskerna och se till att du vet vad du köper. Det behöver därför inte vara så komplicerat, eller för den delen orimligt dyrt eller tidskrävande.

1.3 Företagsköpet i 4 steg

Ett företagsköp kan delas upp i fyra steg som vi ska gå igenom här. När du har identifierat den där återförsäljaren, cafét, online marketingbyrån eller bilverkstaden - så har vi en process som bygger på:

Steg 1 - term sheet

Steg 2 - due diligence

Steg 3 - aktieöverlåtelseavtalet

Steg 4 - tillträde

Vi kommer titta på de fyra stegen utifrån

a) vad det är för något,

b) varför vi har det eller gör det, och

c) hur de ser och deras typiska innehåll.

2 Term sheet

2.1 Vad är ett term sheet

Ett term sheet är ett grundläggande översiktligt dokument som utmålar huvudvillkoren för företagsköpet och för processen framåt. Det signeras av säljare och potentiella köparen. Det är icke-bindande med undantag för vissa frågor såsom sekretess och t.ex. en exklusivitetsperiod där parterna lovar att inte förhandla med andra.

2.2 Varför har man ett term sheet

Ett term sheet fyller framförallt funktionen att det klargör om ni alls har en möjlig affär er emellan och vad de fundamentala utgångspunkterna är. Genom att sätta detta på papper tidigt minskar ni risken att ni lägger en massa tid och energi i onödan på ett köp som aldrig kommer bli av eftersom parterna var för långt ifrån varandra.

Det fyller också en viktig funktion vad gäller att tydliggöra att förhandlingarna och villkoren man diskuterar inte ska vara bindande förrän du och säljaren skriver under det slutliga dokumentet som är aktieöverlåtelseavtalet, och säkerställer att vissa villkor såsom sekretess är bindande redan vid undertecknande av term sheet.

2.3 Innehållet i ett term sheet

Några av de mest centrala frågorna som ett term sheet bör ha med är;

• Konfidentialitet – så ni kan vara trygga med att dela information med varandra

• Priset för aktierna/företaget. Vad är eran bolagsvärdering – vilka värderingsprinciper och vilken ”ball park-figure” pratar ni om?

• Hur priset för aktierna ska betalas – ska allt ske på en gång eller i olika steg? Tex 50 % vid tillträde och 50 % efter 6 månader, eller genom en s.k. earn-out där priset relateras till t.ex. vad företagets resultat eller omsättning blir kommande år?

• Vad ska hända med säljarna? Ska de vara är verksamma ska de då finnas med fortsatt i någon form?

• Exklusivitet – att köparen ska vara den enda som bolaget förhandlar med för att säkerställa att säljarna inte ska kunna utnyttja köparens intresse för bolaget för att trissa upp priset mot andra potentiella köpare under en rimlig tidsperiod

• Att term sheet inte är bindande för parterna utöver vissa punkter såsom sekretessen och lagval/tvistelösning

• Tidsramar och vad som förväntas av parterna under processen

2.4 Att tänka på när man skriver term sheet

Hur mycket detaljer som man väljer att ha med i term sheet beror helt på tycke och smak och vad som passar just din affär. Ju mer detaljerat ju mer har man ”benat ut” redan i term sheet - och alltså inför fortsatt process - ju mindre behöver man förhandla om senare, inför att signera själva aktieöverlåtelseavtalet. Å andra sidan riskerar man att överarbeta villkoren i ett läge där parterna fortfarande inte vet tillräckligt mycket om varandra, och det finns till och med risk att parterna fastnar på villkoren i term sheet på ett sätt som inte hade behövt ske om de avvaktat med att förhandla villkoren till senare, när mer fakta tagits fram.

3 Due dilligence

3.1 Vad är en due diligence

När term sheet (eller enkelt NDA) är signerat är nästa steg att faktiskt utvärdera, granska och kontrollera företaget så man vet vad det är man köper. Det är att göra en due diligence av bolaget.

Due Diligence brukar delas upp i tre delar

1. Kommersiell due diligence

2. Finansiell due diligence

3. Legal due diligence

En legal due diligence brukar göras av en jurist som sedan ger köparna en s.k. red flag DD-rapport där centrala risker eller brister flaggas upp med gult eller rött tillsammans med en rekommendation vad man kan göra åt saken.

3.2 Varför gör man en due diligence

Ett bolag köper man i befintligt skick. Man tar över helheten - good and bad, som det står och går på tillträdesdagen. Om man inte gör det är ju risken att man tar över ett bolag som inte alls var värt det man betalade för det och kanske till och med stå med ett legalt ansvar över ett bolag som begått direkta felaktigheter eller har skadeståndsanspråk och dylikt mot sig.

3.3 Innehållet i en due diligence

Vad gäller legala due diligence, den som ligger inom mitt expertområde, så finns det tydliga områden och risker som man tittar efter. Att allt gått rätt till - eller finns det några skelett i garderoben? Ett exempel är att man granskar alla viktiga avtal för att se om det finns en s.k. change of control som innebär att om målbolaget byter ägare får motparten säga upp avtalet – då kanske man förlorar en stor kund, en viktig leverantör eller ett avgörande hyreskontrakt.

Andra exempel på vad legala due diligence granskar är;

• att säljarna verkligen äger aktierna i bolaget och att det inte är några konstigheter med bolaget och dess registrering,

• att bolaget har alla de tillgångar som köparna räknar med - allt från lokal, till fastighet, till varumärke, lager och maskiner,

• att bolaget äger de immateriella rättigheterna såsom varumärket, hemsidan, design, copy,

• att alla anställningsfrågor är i sin ordning - vilka anställda finns och vilken anställningsform har de, har allt gått rätt till med anställningsavtal, uppsägningar, att betala ut semesterersättning och pension osv,

• att bolaget har de försäkringar det behöver - inklusive att premier är betalda,

• att bolaget inte blivit stämt eller har något skadeståndsanspråk mot sig.

Allt för att säkerställa att du inte köper "grisen i säcken".

3.4 Att tänka på när du gör en due diligence

Det är viktigt att säkerställa att man som köpare får tillgång till alla relevant information. Därför är det bra att jobba utifrån en typisk due diligence struktur där bolaget laddar upp relevanta dokument och information i ett så kallat datarum. Utifrån den information och de eventuella brister eller frågetecken som man sedan ser - så kan man med fördel skicka över en frågelista där man ber om dels mer dokument och underlag som man tycker att man saknar, och dels raka svar på frågor man har. På så sätt får man även ett bättre skydd när man sedan tar fram garantilistan i aktieöverlåtelseavtalet som säljarna behöver skriva under (se mer därom nedan).

4 Aktieöverlåtelseavtalet

4.1 Vad är ett aktieöverlåtelseavtal

Aktieöverlåtelseavtalet är det slutliga dokumentet - det som blir bindande mellan köpare och säljare vad gäller själva företagsöverlåtelsen. Avtalet följer normalt en standardiserad struktur där man på ett heltäckande sätt tydliggör inte bara villkoren, utan också vad som behöver ske innan, under och efter tillträdet då köparen får "nycklarna" till bolaget.

4.2 Varför har man ett aktieöverlåtelseavtal

Det är för att tydliggöra vad som faktiskt överenskommits så att inte endera part sedan kan avvika från detta utan konsekvenser. Det blir därmed ett skydd för båda parter.

Vad ska betalas för aktierna i företaget? Och inte minst lika viktigt, hur ska betalningen ske - ofta gör man en betalning i flera steg, antingen bara för att minska köparens risk, eller för att man vill relatera en del av priset till hur det går för bolaget i framtiden (s.k. earn-out). Ibland överenskommer man att köpet till del ska betalas med annat än pengar, såsom aktier i köpar-bolaget. Viktigt är också att ha ett avtal som klargör om det finns villkor som behöver uppfyllas innan tillträdet faktiskt blir av? T.ex. kan det krävas ett godkännande från Konkurrensverket och då vill man tydliggöra i avtalet att, om sådant godkännande inte fås, så faller affären.

Att ta över ett företag kräver att en rad saker faller på plats, och det finns en rad moment, stora som små, som behöver hanteras i rätt ordning för att så ska ske - såsom att byta ut styrelsen, registrera nya styrelsen hos Bolagsverket, tillse att ägandet till aktierna övergår genom att uppdatera aktiebok och eventuellt överlåta fysiska aktiebrev, m.m.

4.3 Innehållet i ett aktieöverlåtelseavtal

Aktieöverlåtelseavtalet ska innehålla:

1. Köpare, säljare och bolaget, exakta antal aktier, dagen för tillträde och inte minst att priset för aktierna/bolaget tydligt beskrivs.

2. Prismekanismen (se 4.4 nedan).

3. Conditions precedent - det är eventuella åtgärder som ska göras, och saker som ska hända innan tillträdet sker. T.ex. ska bolaget eller nya köparen få tillstånd från viss myndighet såsom Konkurrensverket, eller så kan det vara fråga om att en omförhandling av ett avtal ska göras, eller en utfasning av en fastighet, osv.

4. Tillträdet - exakt datum och vad som ska hända på tillträdesdagen. Pengar och aktier som ska byta händer, styrelse bytas ut genom extra bolagsstämma, generalfullmakt ska utfärdas av säljaren som gör att köparen kan agera för bolaget direkt, osv.

5. Covenanter - åtaganden från säljaren, så som att de åtar sig att inte bedriva konkurrerande verksamhet, eller att försöka värva kunder och anställda från bolaget under viss tid.

6. Post-closing - till exempel ett åtagande att rösta för ansvarsfrihet under nästa stämma om inte revisorn avråder. (Det blir en trygghet för den avgående styrelsen.)

7. Garanatier - säljaren, som känner bolaget, kommer att behöva skriva på en lista med garantier. T.ex. att bokföringen skötts korrekt enligt lagar och regler, att alla skatter blivit inbetalda i tid och att den information köparen fått om bolaget är korrekt och rättvisande, och att säljaren inte undanhållit någon information. Detta är en mycket viktig punkt för att skydda köparen.

8. Kontraktsbrott - Vad händer vid brott mot avtalet. Ofta har avtalet en rätt omfattande del som tar hand om frågor såsom garantibrott, hur länge köparen får gå på säljaren för garantibrott, vad som ska hända vid andra avtalsbrott, att säljaren ska hålla köparen skadefri särskilt i vissa frågor, vad som händer om köparen är sen med en uppskjuten betalning av köpesumman m.m.

9. Övrigt - sekretess, lagval mm.

   
   
   
   

4.4 Kort om prismekanismen

Slutliga priset kommer också att styras av vilken prismekanism köparen och säljaren kommer överens om (för avtalet förhandlas ju fram innan själva tillträdesdagen så det kommer ske rörelser i bolagets ekonomi). De huvudsakliga alternativen är:

1. Locked box (typiskt för mindre bolag då den är lite enklare, då bestäms priset på förhand med justeringar för sk "läckage" fram till tillträdet).

2. Completion Accounts (mer komplext men också mer exakt till förmån för att minska risken för köparen, då bestäms priset efter att köparen tillträtt bolaget och själv kan upprätta bokslut).

3. Earn-out, en eventuell del av priset kan villkoras av framtida utveckling eller prestationer som bolaget ska uppnå.

   
   

5. Tillträde

5.1 Vad är ett tillträde

Tillträde är precis som vid köp av en lägenhet. Det är när köparen får "nycklarna" till företaget, säljarna lämnar av, pengar överförs från köpare till säljare och aktier övergår till köparna. Har man ett väl skrivet aktieöverlåtelseavtal med ett avsnittet om tillträde har man en bra check-list där man punkt för punkt kan beta av allt som behöver ske för att företaget i sin helhet ska ha bytt händer.

5.2 Varför har man ett tillträde?

Givet att det är en rad moment som behöver ske samtidigt, så det är bra att träffas och systematiskt bekräfta att allt görs i rätt ordning. Inte minst brukar säljarna vara måna om att kontrollera att pengarna verkligen trillar in på deras konto innan "nycklarna" lämnas över.

5.3 Innehållet i ett tillträde

Som ovan nämnts är det en stora och små moment som behöver hanteras. Det stora är naturligtvis att pengar och aktier byter händer, och därtill ska styrelsen och VD bytas ut, rätten att komma åt bolagets bankkonto måste växla över till köparna. Därtill finns ofta en rad särskilt framtagna åtgärder angivna i avtalet som behövs vid tillträdet för att just den specifika företagsöverlåtelsen ska kunna genomföras på ett bra sätt.

6. Avslutande att-tänka-på

Ha en tydlig systematik. Sa att ni inte missar ett moment som är rätt enkelt att hantera vid förhandlingarna av företagsöverlåtelseavtalet (baserat på ett tydligt term sheet och väl genomför due diligence) eller i vart fall innan tillträdet, men som kan leda till risker, krångel och skada om det inte har hanterats när köparna väl tagit över bolaget.

 Stockholm, 2024-05-31

Författare: Katarina Standberg

Kontakt: Katarina.strandberg@stgcommerciallaw.com