1. Innan du delar information

En potentiell köpare kommer vilja veta allt och lite till om bolaget innan priset och övriga villkor bestäms. Det görs genom en due diligence – en företagsbesiktning där köparen granskar bolaget ur olika aspekter. De mest centrala är en kommersiell, en finansiell och en legal due diligence (en "DD").

Det kan vara lätt att vilja visa sig tillmötesgående och påbörja diskussioner om strategier och framtida möjligheter. Men, innan du börjar svara på mer detaljerade frågor och börjar dela företagskänslig information, så se till att det finns ett bra sekretessavtal på plats så att den information du delar är skyddad.

Du ska också veta att, mellan konkurrenter finns därtill ett generellt förbud mot att dela företagskänslig information som kan hämma den fria konkurrensen. Tänk till exempel på diskussioner kring prisstrategier. Så om köparen är en konkurrent till dig kan ni också behöver ha särskilda processer på plats för informationsdelningen går rätt till. Ni behöver också se till att den sker stegvis.

Så säkerställ att du har ett bra sekretessavtal på plats innan du delar företagskänslig information med en potentiell köpare och om ni är verksamma i samma bransch och på samma marknad så ta upp diskussionen om hur ni bäst hanterar informationsdelningen utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv. Överväg också om du i sekretessavtalet ska kräva att köparen har ett värvningsförbud vad gäller dina anställda och dina kunder under en period framöver då du vill vara säker på att köparen inte utnyttjar informationen som denna fått av dig till skada för ditt bolag om köpet aldrig blir av.

2. Innan du signar ett term sheet

En erfaren köpare kommer typiskt sett presentera ett mer eller mindre färdig term sheet som du sedan kan komma med din input på innan det signeras av er båda.

Ett term sheet brukar beskrivas som ett icke-bindande dokument. Och det stämmer till del, men en del av bestämmelserna brukar göras bindande – såsom sekretess, kostnadsfördelning, avtalad skriftform, lagval och tvistelösning, och eventuell exklusivitet (se nedan punkt 3).

Så läs noga vilka punkter som faktiskt är bindande för dig – och hur länge åtaganden gäller.

Vad gäller de icke-bindande delarna så brukar de kort beskriva de huvudsakliga villkoren i affären, såsom pris, hur betalnings ska ske, särskilda åtaganden från dig som säljare, saker som ska vara uppfyllda innan affären genomförs, hur processen ska se ut m.m.

Viktigt att tänka på innan du signerar är att, även om dessa bestämmelser vi nu tittar på är icke-bindande så finns det konsekvenser att att skriva på ett term sheet. Det anses vara moraliskt förpliktigande och man brukar anse att det uppkommer en särskild lojalitetsplikt mellan dig som säljare och din motpart. Det betyder att du inte kan bete dig hursomhelst i förhandlingarna utan du kan också behöva ta tillvara din motparts intressen till viss del. Utgångspunkten är fortfarande att vardera part kan tillvarata sina egna intressen men det finns alltså ramar för hur du får föra processen. Ett exempel är om du mitt i processen kommer till insikt om att affären inte kommer gå igenom av något skäl, såsom att majoriteten av aktieägargruppen röstade nej till försäljningen på ett aktieägarmöte, då måste du snabbt meddela det till den potentiella köparen. Om du inte gör det, och köparen efter den tidpunkt då du egentligen visste att köpet inte skulle bli av, fortsätter att dra på sig kostnader så kan du bli skyldig att ersätta dessa.

Dessutom så styr villkoren i term sheet de slutliga villkoren i aktieöverlåtelseavtalet till en inte obetydlig del. Det är sällan som direkta avsteg görs från villkoren i ett term sheet så du kommer förväntas honorera det term sheet du signerat om du inte har riktigt bra skäl för att senare i processen ändra dig.

Så (i) se till att det är tydligt för dig vad som är bindande och vad som inte är bindande i erat term sheet, och (ii) ta de icke-bindande delarna på allvar och överväg noga om du kan gå med på dessa villkor i ett bindande avtal längre fram i processen.

3. Innan du går med på exklusivitet

En potentiell köpare kommer typiskt sett att be om ett exklusivitetsåtagande från dig där du lovar att inte förhandla med andra potentiella köpare. Det är naturligtvis bra för den potentiella köparen att veta att de kostnader denna ådrar inte kommer vara bortkastade för att du går med någon annan köpare.

Och framförallt har köparen en mer bekväm förhandlingsposition om det inte finns andra köpare att tävla. För dig som säljare finns det dock skäl att noga tänkta till innan du går med på att skriva under en exklusivitetsklausul.

Så om du blir approcherad av en potentiell köpare som sticker ett term sheet framför näsan på dig där du åtar dig att exklusivt förhandla med denna köpare under en period om 6-12 månader från att ni undertecknar avtalet, så hejda dig själv och funder en gång extra. Finns det kanske andra potentiella köpare på marknaden? Om ja, vet dessa alls att dit bolag finns på marknaden för ett eventuellt uppköp? Se om du kan göra några telefonsamtal, eller kanske till och med gå genom en företagsmäklare om du bedömer att du på så sätt sannolikt kan få ut ett högre pris jämfört om du direkt låser in dig med första bästa potentiella köparen.

4. Innan du involverar din personal

När en potentiell köpare granskar ditt bolag – d.v.s. relativt långt innan köpet är färdigt och det fortfarande är osäkert om det alls kommer bli av (under due diligence processen) - så kommer köparen att fråga efter otroligt mycket information. Inte minst juristerna som driver den legala DD:n kommer att vilja se alla typer av avtal och alla möjliga typer av bolagsdokumentation. Och när de granskar denna information kommer fler frågor och ännu mer granskande.

Det betyder i regel att du behöver ta hjälp av din personal för att sammanställa informationen, eller att de som sitter nära dig i vart fall märker att informationsinsamling pågår.

När det är förhandlingar om ett eventuellt köp, och personal får veta det, kan det skapa stor oro. Det leder till frågor om deras jobb är i fara. Särskilt om det är en industriell köpare, någon på samma marknad, som är den potentiella köparen eftersom det då kanske framstår som uppenbart för din personal att det inte kommer behövas två uppsättningar HR-chef, två ekonomiavdelningar, två marknadsavdelningar och så vidare.

Därtill kan det vara så att en köpare bara kommer vara intresserad av att köpa om nyckelpersoner stannar kvar, så då blir frågan hur du kan säkerställa att dessa också känner en entusiasm för den kommande nya ägaren.

Så var noga med din personalpolitik och strategi, och hur du kan säkerställa att du håller due diligence arbetet tight. Endast de som behöver veta på ett tidigt skede bör vara involverade, och de bör få den trygghet de behöver om alls möjligt.

5. Innan du går ut på marknaden

Precis som det kan vara smart att göra en "home staging" och fixa till hemma innan du har lägenhetsvisningar inför en försäljning av din bostadsrätt, eftersom det sannolikt kan leda till att du lockar fler intressenter och i slutändan ett högre pris, så kan det vara smart att tillsätta en egen due diligence innan du går ut på öppna marknaden.

Det betyder att du själv ser till att identifiera i vart fall en rad av de mer centrala bristerna i din verksamhet (alla verksamheter har brister så det är inget du behöver tycka är jobbigt i sig). Sen ser du till att åtgärda dessa i största möjliga mån. Det leder ofta till att bolaget blir mer attraktivt och att du kan få en högre köpeskilling. Exempelvis kanske du får hjälp att inse att konsult och anställningsavtal inte skyddar bolagets upphovsrätt och andra immateriella rättigheter tillräckligt, och då kan du själv söka ställa detta till rätta om möjligt.

Om du vill kunna visa upp en DD-rapport för potentiella köpare är det bäst om du ber juristerna att göra den på en "som om" basis. Det betyder att de ska göra den som om de representerade köparen. Det skapar mer tillit hos potentiella köpare som då brukar nöja sig med att göra en förenklad bekräftande DD.

6. Innan du svarar på DD-frågor

Det kan vara lockande att vara ”säljig” och sätta ditt bolag i bästa dager för att kunna få så mycket betalt för det som möjligt. Men för att dels alls få till en försäljning, och dels för att säkerställa att det inte riktas krav mot dig i efterhand när köparen tagit över verksamheten, så bör du vara så transparent och ärlig du någonsin kan mot köparen. Du har bäst skydd om du redovisar alla skelett i garderoben under due diligence processen för det anses i regel som att allt köparen fått se och som du alltså redovisat under due diligence processen redan varit ”inprisat”. Så det är svårt för en potentiell köpare att gå på dig för fel och brister som denna rimligtvis borde ha känt till efter sin due diligence.

Därtill bör du veta att, i själva aktieöverlåtelseavtalet – som vi kommer behandla i en separat artikel nu under sommaren – så kommer du som säljare behöva ge garantier och även eventuellt, i vissa specifika frågor, gå med på att hålla köparen ”skadefri” om denna drabbas av kostnader baserat på vissa angivna händelser. Exempel på sådan "specific indemnity" är om arbetsrättsligt skadestånd för en uppsägning utan sakliga skäl drabbar bolaget efter att du tagit över det, men uppsägningen skedde under tiden då säljaren var ägare och ni identifierade risken för detta men prisade inte in det direkt utan du som säljare fick ta på dig risken för att skadeståndet verkligen drabbade bolaget.

Garantierna går ut på att du lovar att, utöver vad du redovisat under due diligence processen, så är bolaget "helt och rent". Det brukar vara en lång lista garantier du förväntas ge. Exempel på garantier är att bokföringen skötts enligt tillämpliga lagar och regler, att skatter är inbetalda i tid, att bolaget äger alla immateriella rättigheter det använder.

Så se till att du varit ärligt och transparent mot köparen, och att garantierna verkligen är sådana garantier som du kan stå för.

För att lära dig hur hela företagsförvärvsprocessen går till så läs vidare här.

Om du har frågor eller behöver stöd i en försäljningsprocess är du välkommen att nå ut till katarina.strandberg@stgcommerciallaw.com

Notera att ovan endast ska ses som generell vägledning och inte som juridisk rådgivning i ett enskilt fall.

Stockholm, 2024-06-19

Författare: Kat Strandberg