Bolagsrätt
Vem får ingå avtal för ditt bolag? ...och hur vet du att den som skriver under för motparten faktiskt har rätt att göra det?
DEL 1
Särskilt i små och medelstora bolag där VD, grundare, styrelse och storaktieägare kan gå ihop och där dessa ofta är nära verksamheten så är det viktigt att veta vem, och i vilken roll, som det faktiskt finns behörighet att ingå ett avtal med bindande verkan för bolaget. ..Och om din motpart ringer upp dig och förklarar att "Pelle" som du förhandlat med inte alls hade behörighet att acceptera villkoren och att de därför inte är bundna av avtalet - vad gäller då?
I denna artikel kommer du lära dig de tvingande regler som styr, hur du därför ska göra för ditt bolags räkning, och hur du säkerställer att motpart inte har grund för att backa ur ett avtal för att du förhandlat och undertecknat med "fel" person hos dem.
Hur tecknar ett bolag egentligen avtal?
Ett aktiebolag är en juridisk person. Den kan ingå avtal och andra rättshandlingar, och ansvara för förpliktelser för sig själv. Utan att du som grundare, VD, aktieägare eller annan i bolaget personligen också behöver svara för dessa förpliktelser. Bolaget "räcker" i sig självt.
…men den kan inte göra det själv, ingå och teckna avtalen. Den behöver personer, representanter som ingår avtalen åt sig. Rent praktiskt så behöver den personer som bestämmer och som när de undertecknar, har rätt att göra så inte för egen räkning utan så att bolaget direkt blir den bundna parten.
Vem får inga avtal - firmateckningsrätt
...och vem bestämmer egentligen vad i ett aktiebolag.
Bolagsorganen som aktiebolagslagen ("ABL") pekar ut är de som bestämmer enligt en lagreglerad hierarki. Dvs samma bestämmande hirarki gäller för alla aktiebolag och det betyder att du, när du agerar för ditt bolagsräkning, kan förlita dig på de regler och principer som aktiebolagslagen uppställer, när du förhandlar och säljer/köper/investerare/ingår sammarbetsavtal osv med andra bolag.
En person som får ingå avtal med bindande verkan för bolaget har s.k. firmateckningsrätt. Denna rätt styrs av enligt ABL och fullmaktsläran. En person som inte har firmateckningsrätt kan inte - med bindande verkan - ingå avtal för bolaget. Och då blir alltså bolaget som huvudregel inte bundet även om motparten var i god tro och trodde att den avtalade med bolaget. Så det kan vara en edge i förhandlingar att ha koll på dessa strukturer så att rätt beslutsfattare verkligen är involverade i processen och överenskommelsen.
Här tittar vi på första delen - firmateckningsrätt under ABL.
Behörighet och befogenhet
För att förstå vad som gäller behöver vi titta på begreppen behörighet och befogenhet så som de används i ABL.
Bolagsorganen
De som har rätten att besluta över bolaget, och rätten att teckna avtal och utföra andra rättshandlingar, för bolagets räkning är;
Bolagsstämman
Styrelse
VD
Särskild firmatecknare
Bolagsstämman
Detta är det högsta beslutande organ över bolaget (jfr. ABL 7:1) och det får som huvudregel besluta i alla viktiga och principiella frågor som rör bolaget.
Styrelse och VD har som utgångspunkt en lydnadsplikt gentemot styrelsen.
Lydnadsplikten är dock inte obegränsad utan det finns både precisa undantag där styrelsen utpekas som beslutande organ och stämman får inte gå in och ta bort styrelsens beslutanderätt, och - det viktigaste - bolsgsstämman får inte helt ”vingklippa” styrelsen så att det blir en rent administrativ "nicke-docka" roll (jfr. prop. 1975:103 s 236). Detta är särskilt viktigt för dig som sitter i en styrelse att veta och förstå eftersom det även är kopplat till att du som ledamot har ett personligt skadestånds- och straffansvar. Du har en omsorgsplikt m.m.gentemot bolaget som du måste ta ansvar för på ett självständigt sätt och där du inte kommer kunna peka finger på bolagsstämman och storägare för beslut som du borde ha bromsat upp eller inte alls genomfört.
Kom alltid ihåg att stämman ej har kompetens att företräda bolaget utåt!
Bolagsstämman kan alltså i inte ingå bindande avtal m.m. för bolagets räkning.
Styrelsen
Det näst högsta beslutande – och högsta verkställande – organ i ett aktiebolag är styrelsen.
ABL säger att ”Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter” och ”Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets /…/ ekonomiska situation” (ABL 8:4, 1 & 2 st).
Under lag så finns både under regler som berättigar/förpliktigar och som begränsar styrelsens makt. Framförallt så har de en mycket vidsträckt förvaltanderätt och får - och ska - ta ansvar och fatta beslut i övergripande strategiska-, planerande- och förvaltningsfrågor (ABL 8:4-7).
Dessutom har, som vi berörde ovan, styrelsen en exklusiv kompetens i vissa frågor
såsom att det är styrelsen som kan utse en VD (ABL 8:27).
Styrelsen har därmed behörighet inom hela bolagets förvaltning (jfr. ABL 8:4).
Det betyder att styrelsen kan alltså agera med bindande verkan för bolaget (ABL 8:35) och att den har ”firmateckningsrätt”. Styrelsen får skriva under och ingå avtal för bolaget.
Särkild firmatecknare
En av alla rättigheter som styrelsen har är att den kan utse s.k. särskild firmatecknare. (Kan dock förbjudas i bolagsordningen som bolagsstämman beslutar om.)
Särskild firmatecknare är en person som ensam eller i förening med någon annan får teckna bolagets firma. Dvs en person som får företräda bolaget utåt, typiskt sett genom att ingå avtal.
Att utse en särskild firmatecknare kan förenkla administrationen, och uppskattas av affärspartners så det kan rekommenderas - tex kan en styrelseledamot få den rollen. Det är helt ok att ha "dubbla roller" enligt ABL som bekant.
Särskild firmatecknare har alltså behörighet att teckna bolagets firma – alltså ingå avtal m.m. Denna behörighet matchar styrelsens behörighet (jfr. NJA 1995 s 437). Viktigt att veta är att behörigheten kommer med formell registering och att det inte går inte att registrera några särskilda inskränkningar i behörigheten (jfr. ABL 8:39) (utöver ett eventuellt krav på att firmateckningen sker i förening).
Ett bemyndigande till särskild firmtecknare kan återkallas när som helst (ABL 8:37, 3 st).
Till skillnad från styrelse och VD (som vi kommer titta på nedan) så finns det i ABL igen befogenhet kunten till rollen. Firmatecknares behörighet åtföljs alltså inte automatiskt av motsvarande befogenhet (jfr. NJA 1995 s 437) i detta fall utan har enbart enbart på den befogenhet/det uppdrag som styrelsen givit denna.
VD
Är VD obligatoriskt? Nja, inget krav att ha en VD för privata bolag – men dock i publika (ABL 8:27 samt 8:50)
Men värt att ha i åtanke även för mindre bolag som kan välja bort VD är att om en VD finns så får den intern och extern ”makt” direkt genom ABL. Den får "ansvar över den löpande förvaltningen" (ABL 8:29) – men vad betyder det?
Löpande förvaltning
Det betyder att VD får fatta alla beslut som inte är av ”ovanligt slag” och inte är ”av stor betydelse”. Så för att veta vilken typ av avtal som en VD får ingå så måste du se til vad som är typiskt för bolaget – en stor affär för ett bolag kan vara vardag för ett annat.
Dessutom får VD:n även fatta större beslut om det rör brådskande och viktigt ärende i fall då den inte kan nå styrelsen för beslutet (ABL 8:29 st. 2). Så i akuta fall kan VD få teckna avtal och göra annat som egentligen inte hade varit inom VD:ns behörighet.
ABL ger registrerad VD en rätt att företräda bolaget utåt (ABL 8:36). VD får rättshandla, ingå avtal, anställa etc. som motsvarar löpande förvaltningsansvaret (ABL 8:29) och under exceptionella omständigheter har VD en större rätt som går utanför den löpande förvaltningen.
Om ni skulle utse en vice VD har denna, när den inträder i VD:s ställe, samma behörighet (ABL 8:28) som VD.
Obs! Styrelsen kan - och bör - ge VD:n direktiv och även begränsa VD:s ”interna” befogenheter t.ex. genom väl genomtänkta inskränkningar meddelade i en VD-instruktion (ABL 8:7).
Precis som styrelsen har mot stämman så har VD en generell lydnadsplikt i förhållande till styrelsen och ska alltså respektera instruktioner och beslut från Styrelsen. Men tänk på att VD:n har också ett personligt skadestånds- och straffansvar i vissa fall som betyder att inte heller VD kan bara vara en "målvakt" eller adminstrativ ja-sägare.
När det är relevant så har VD även en lydnadsplikt i förhållande till bolagets högsta beslutande organ; stämman.
Slutsats
För att veta om ett avtal faktiskt blir bindande för ditt bolag och motparten är det bra att förstå vem som får göra vad. Det blir ett skydd mot att motparten - som särskilt i tuffa tider annars kan bli fallet - försöker att dra sig ur.
I del 2 kommer vi titta på faktiska exempel och gå igenom reglerna för när något gott tokigt. Vem tar smällen? Blir motparten ändå bundet fast "fel" person fattat "fel beslut" eller får ditt bolag stå risken att motpart kan ta sig ur för att en obehörig person signerade avtalet?
OBS - inget av ovan ska ses som juridisk rådgivning i enskilt fall utan som generell utbildning för dig som driver företag eller sitter i ledningen för ett företag.
Stockholm, 2024-04-15
Författare: Katarina Strandberg
Hur tecknar ett bolag egentligen avtal?
Ett aktiebolag är en juridisk person. Den kan ingå avtal och andra rättshandlingar, och ansvara för förpliktelser för sig själv. Utan att du som grundare, VD, aktieägare eller annan i bolaget personligen också behöver svara för dessa förpliktelser. Bolaget "räcker" i sig självt.
…men den kan inte göra det själv, ingå och teckna avtalen. Den behöver personer, representanter som ingår avtalen åt sig. Rent praktiskt så behöver den personer som bestämmer och som när de undertecknar, har rätt att göra så inte för egen räkning utan så att bolaget direkt blir den bundna parten.
Vem får inga avtal - firmateckningsrätt
...och vem bestämmer egentligen vad i ett aktiebolag.
Bolagsorganen som aktiebolagslagen ("ABL") pekar ut är de som bestämmer enligt en lagreglerad hierarki. Dvs samma bestämmande hirarki gäller för alla aktiebolag och det betyder att du, när du agerar för ditt bolagsräkning, kan förlita dig på de regler och principer som aktiebolagslagen uppställer, när du förhandlar och säljer/köper/investerare/ingår sammarbetsavtal osv med andra bolag.
En person som får ingå avtal med bindande verkan för bolaget har s.k. firmateckningsrätt. Denna rätt styrs av enligt ABL och fullmaktsläran. En person som inte har firmateckningsrätt kan inte - med bindande verkan - ingå avtal för bolaget. Och då blir alltså bolaget som huvudregel inte bundet även om motparten var i god tro och trodde att den avtalade med bolaget. Så det kan vara en edge i förhandlingar att ha koll på dessa strukturer så att rätt beslutsfattare verkligen är involverade i processen och överenskommelsen.
Här tittar vi på första delen - firmateckningsrätt under ABL.
Behörighet och befogenhet
För att förstå vad som gäller behöver vi titta på begreppen behörighet och befogenhet så som de används i ABL.
Bolagsorganen
De som har rätten att besluta över bolaget, och rätten att teckna avtal och utföra andra rättshandlingar, för bolagets räkning är;
Bolagsstämman
Styrelse
VD
Särskild firmatecknare
Bolagsstämman
Detta är det högsta beslutande organ över bolaget (jfr. ABL 7:1) och det får som huvudregel besluta i alla viktiga och principiella frågor som rör bolaget.
Styrelse och VD har som utgångspunkt en lydnadsplikt gentemot styrelsen.
Lydnadsplikten är dock inte obegränsad utan det finns både precisa undantag där styrelsen utpekas som beslutande organ och stämman får inte gå in och ta bort styrelsens beslutanderätt, och - det viktigaste - bolsgsstämman får inte helt ”vingklippa” styrelsen så att det blir en rent administrativ "nicke-docka" roll (jfr. prop. 1975:103 s 236). Detta är särskilt viktigt för dig som sitter i en styrelse att veta och förstå eftersom det även är kopplat till att du som ledamot har ett personligt skadestånds- och straffansvar. Du har en omsorgsplikt m.m.gentemot bolaget som du måste ta ansvar för på ett självständigt sätt och där du inte kommer kunna peka finger på bolagsstämman och storägare för beslut som du borde ha bromsat upp eller inte alls genomfört.
Kom alltid ihåg att stämman ej har kompetens att företräda bolaget utåt!
Bolagsstämman kan alltså i inte ingå bindande avtal m.m. för bolagets räkning.
Styrelsen
Det näst högsta beslutande – och högsta verkställande – organ i ett aktiebolag är styrelsen.
ABL säger att ”Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter” och ”Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets /…/ ekonomiska situation” (ABL 8:4, 1 & 2 st).
Under lag så finns både under regler som berättigar/förpliktigar och som begränsar styrelsens makt. Framförallt så har de en mycket vidsträckt förvaltanderätt och får - och ska - ta ansvar och fatta beslut i övergripande strategiska-, planerande- och förvaltningsfrågor (ABL 8:4-7).
Dessutom har, som vi berörde ovan, styrelsen en exklusiv kompetens i vissa frågor
såsom att det är styrelsen som kan utse en VD (ABL 8:27).
Styrelsen har därmed behörighet inom hela bolagets förvaltning (jfr. ABL 8:4).
Det betyder att styrelsen kan alltså agera med bindande verkan för bolaget (ABL 8:35) och att den har ”firmateckningsrätt”. Styrelsen får skriva under och ingå avtal för bolaget.
Särkild firmatecknare
En av alla rättigheter som styrelsen har är att den kan utse s.k. särskild firmatecknare. (Kan dock förbjudas i bolagsordningen som bolagsstämman beslutar om.)
Särskild firmatecknare är en person som ensam eller i förening med någon annan får teckna bolagets firma. Dvs en person som får företräda bolaget utåt, typiskt sett genom att ingå avtal.
Att utse en särskild firmatecknare kan förenkla administrationen, och uppskattas av affärspartners så det kan rekommenderas - tex kan en styrelseledamot få den rollen. Det är helt ok att ha "dubbla roller" enligt ABL som bekant.
Särskild firmatecknare har alltså behörighet att teckna bolagets firma – alltså ingå avtal m.m. Denna behörighet matchar styrelsens behörighet (jfr. NJA 1995 s 437). Viktigt att veta är att behörigheten kommer med formell registering och att det inte går inte att registrera några särskilda inskränkningar i behörigheten (jfr. ABL 8:39) (utöver ett eventuellt krav på att firmateckningen sker i förening).
Ett bemyndigande till särskild firmtecknare kan återkallas när som helst (ABL 8:37, 3 st).
Till skillnad från styrelse och VD (som vi kommer titta på nedan) så finns det i ABL igen befogenhet kunten till rollen. Firmatecknares behörighet åtföljs alltså inte automatiskt av motsvarande befogenhet (jfr. NJA 1995 s 437) i detta fall utan har enbart enbart på den befogenhet/det uppdrag som styrelsen givit denna.
VD
Är VD obligatoriskt? Nja, inget krav att ha en VD för privata bolag – men dock i publika (ABL 8:27 samt 8:50)
Men värt att ha i åtanke även för mindre bolag som kan välja bort VD är att om en VD finns så får den intern och extern ”makt” direkt genom ABL. Den får "ansvar över den löpande förvaltningen" (ABL 8:29) – men vad betyder det?
Löpande förvaltning
Det betyder att VD får fatta alla beslut som inte är av ”ovanligt slag” och inte är ”av stor betydelse”. Så för att veta vilken typ av avtal som en VD får ingå så måste du se til vad som är typiskt för bolaget – en stor affär för ett bolag kan vara vardag för ett annat.
Dessutom får VD:n även fatta större beslut om det rör brådskande och viktigt ärende i fall då den inte kan nå styrelsen för beslutet (ABL 8:29 st. 2). Så i akuta fall kan VD få teckna avtal och göra annat som egentligen inte hade varit inom VD:ns behörighet.
ABL ger registrerad VD en rätt att företräda bolaget utåt (ABL 8:36). VD får rättshandla, ingå avtal, anställa etc. som motsvarar löpande förvaltningsansvaret (ABL 8:29) och under exceptionella omständigheter har VD en större rätt som går utanför den löpande förvaltningen.
Om ni skulle utse en vice VD har denna, när den inträder i VD:s ställe, samma behörighet (ABL 8:28) som VD.
Obs! Styrelsen kan - och bör - ge VD:n direktiv och även begränsa VD:s ”interna” befogenheter t.ex. genom väl genomtänkta inskränkningar meddelade i en VD-instruktion (ABL 8:7).
Precis som styrelsen har mot stämman så har VD en generell lydnadsplikt i förhållande till styrelsen och ska alltså respektera instruktioner och beslut från Styrelsen. Men tänk på att VD:n har också ett personligt skadestånds- och straffansvar i vissa fall som betyder att inte heller VD kan bara vara en "målvakt" eller adminstrativ ja-sägare.
När det är relevant så har VD även en lydnadsplikt i förhållande till bolagets högsta beslutande organ; stämman.
Slutsats
För att veta om ett avtal faktiskt blir bindande för ditt bolag och motparten är det bra att förstå vem som får göra vad. Det blir ett skydd mot att motparten - som särskilt i tuffa tider annars kan bli fallet - försöker att dra sig ur.
I del 2 kommer vi titta på faktiska exempel och gå igenom reglerna för när något gott tokigt. Vem tar smällen? Blir motparten ändå bundet fast "fel" person fattat "fel beslut" eller får ditt bolag stå risken att motpart kan ta sig ur för att en obehörig person signerade avtalet?
OBS - inget av ovan ska ses som juridisk rådgivning i enskilt fall utan som generell utbildning för dig som driver företag eller sitter i ledningen för ett företag.
Stockholm, 2024-04-15
Författare: Katarina Strandberg