Allmän juridik
Vilket betalsätt ska du välja när du handlar på nätet för att få bäst skydd?
När du handlar på nätet kan du som bekant oftast välja att betala genom bankgiro, på faktura, swisha eller motsvarande, eller med ditt kreditkort.
Ett av dessa alternativ ger dig mycket bättre skydd, och påtagligt bättre rättigheter, än de andra.
Betalsätt när du handlar på nätet
Om du betalar direkt, eller om du betalar genom att fylla i faktura uppgifter och sedan betala mot fakturan, så får du - som bekant - ett rättsförhållande med säljaren. Och endast med säljaren i dessa fall. Det är den som du lägger beställningen hos som du har att vända dig mot om något är fel på produkten eller tjänsten som du köpt.
På nätet finns alla typer av näringsidkare, stora som små företag, bolag placerade i länder långt borta, och bolag som det är svårt för dig att ha bra koll på bara genom att granska deras hemsida eller Amazon-närvaro.
Om något händer, som att varan som kommer är skräp, eller att varan aldrig kommer alls, så måste du jaga bolaget du köpt varan av. Det kan vara svårt eller till och med hopplöst.
Konsumentkreditköplagen
Men, om du handlar genom kreditkort, såsom ditt Amex, VISA, Mastercard, så kommer du att få rätt att göra samma invändningar mot Amex (eller vilket annat kreditkortsföretag du nu har) som du kan göra mot säljaren. Du har samma rättigheter om du använder en "buy-now-pay-later"-tjänst såsom Klarna. Det är inga skillnader. I dessa fall får du därför ett rättsförhållande både med säljaren och kreditkortsföretaget.
Då har du alltså en rätt, genom konsumentkreditlagen, som gör att kreditkortsföretaget inte får skjuta frågan vidare genom att peka på säljaren. Du kan gå på den (stora välfinansierade) kortutgivaren om säljaren är oseriös eller kanske t.o.m. går i konkurs. Du behöver inte börja med att vända dig till säljaren. Och du behöver faktiskt inte ens motivera varför du inte börjar med att göra invändningarna direkt mot säljaren. (Däremot måste du såklart ha belägg för dina anspråk på ersättning som alltid.)
Exempel på skillnad i rättigheter
Du hittar en fantastisk begagnad Rolexklocka på nätet. Sidan ser högst seriös ut och företaget verkar vara omnämnt och populärt bland klockälskare. Du köper. När du väntat på leveransen i tre månader, och inte de två veckor de lovade, börjar du inse att klockan inte kommer.
a) Du betalade direkt med banköverföring – då måste du få fatt på företaget för att få dina pengar tillbaka. Det kan bli svårt.
b) Du betalade med ditt kreditkort Amex – då kan du vända dig till Amex och kräva pengarna tillbaka. Det brukar gå ursmidigt.
Du och din familj hyr en bil på semestern i Italien. 7 dagars uthyrning ska betalas i förväg för att få hämta ut bilen. Bilen strular från första sekund, den får tjuvstopp, den luktar bensin och en blinkers fungerar inte. Ni lämnar tillbaka bilen under tjafs dag 3. Biluthyraren vägrar ge er pengar tillbaka och pratar bort alla invändningar om att den inte fungerar. Resten av tiden tar ni Uber och taxi överallt. Det blir dyrt.
a) Du betalade direkt med kontanter du plockat ut på flygplatsen – så du måste antingen lägga tid på semestern att stå och stånga dig blodig mot biluthyraren för att få pengarna tillbaka, eller lägga tid och energi på att göra detsamma när du och familjen väl är hemma igen och ska komma igång med vardagen.
b) Du betalade med ditt kreditkort Amex direkt när du bokade bilen hemma i soffan i Sverige, innan resan började – då kan du vända dig till Amex och kräva pengarna tillbaka. Det brukar gå ursmidigt.
För mer om dina rättigheter som konsument se Hallå Konsument.
Stockholm, 2024-03-11
Författare; Katarina Strandberg
Betalsätt när du handlar på nätet
Om du betalar direkt, eller om du betalar genom att fylla i faktura uppgifter och sedan betala mot fakturan, så får du - som bekant - ett rättsförhållande med säljaren. Och endast med säljaren i dessa fall. Det är den som du lägger beställningen hos som du har att vända dig mot om något är fel på produkten eller tjänsten som du köpt.
På nätet finns alla typer av näringsidkare, stora som små företag, bolag placerade i länder långt borta, och bolag som det är svårt för dig att ha bra koll på bara genom att granska deras hemsida eller Amazon-närvaro.
Om något händer, som att varan som kommer är skräp, eller att varan aldrig kommer alls, så måste du jaga bolaget du köpt varan av. Det kan vara svårt eller till och med hopplöst.
Konsumentkreditköplagen
Men, om du handlar genom kreditkort, såsom ditt Amex, VISA, Mastercard, så kommer du att få rätt att göra samma invändningar mot Amex (eller vilket annat kreditkortsföretag du nu har) som du kan göra mot säljaren. Du har samma rättigheter om du använder en "buy-now-pay-later"-tjänst såsom Klarna. Det är inga skillnader. I dessa fall får du därför ett rättsförhållande både med säljaren och kreditkortsföretaget.
Då har du alltså en rätt, genom konsumentkreditlagen, som gör att kreditkortsföretaget inte får skjuta frågan vidare genom att peka på säljaren. Du kan gå på den (stora välfinansierade) kortutgivaren om säljaren är oseriös eller kanske t.o.m. går i konkurs. Du behöver inte börja med att vända dig till säljaren. Och du behöver faktiskt inte ens motivera varför du inte börjar med att göra invändningarna direkt mot säljaren. (Däremot måste du såklart ha belägg för dina anspråk på ersättning som alltid.)
Exempel på skillnad i rättigheter
Du hittar en fantastisk begagnad Rolexklocka på nätet. Sidan ser högst seriös ut och företaget verkar vara omnämnt och populärt bland klockälskare. Du köper. När du väntat på leveransen i tre månader, och inte de två veckor de lovade, börjar du inse att klockan inte kommer.
a) Du betalade direkt med banköverföring – då måste du få fatt på företaget för att få dina pengar tillbaka. Det kan bli svårt.
b) Du betalade med ditt kreditkort Amex – då kan du vända dig till Amex och kräva pengarna tillbaka. Det brukar gå ursmidigt.
Du och din familj hyr en bil på semestern i Italien. 7 dagars uthyrning ska betalas i förväg för att få hämta ut bilen. Bilen strular från första sekund, den får tjuvstopp, den luktar bensin och en blinkers fungerar inte. Ni lämnar tillbaka bilen under tjafs dag 3. Biluthyraren vägrar ge er pengar tillbaka och pratar bort alla invändningar om att den inte fungerar. Resten av tiden tar ni Uber och taxi överallt. Det blir dyrt.
a) Du betalade direkt med kontanter du plockat ut på flygplatsen – så du måste antingen lägga tid på semestern att stå och stånga dig blodig mot biluthyraren för att få pengarna tillbaka, eller lägga tid och energi på att göra detsamma när du och familjen väl är hemma igen och ska komma igång med vardagen.
b) Du betalade med ditt kreditkort Amex direkt när du bokade bilen hemma i soffan i Sverige, innan resan började – då kan du vända dig till Amex och kräva pengarna tillbaka. Det brukar gå ursmidigt.
För mer om dina rättigheter som konsument se Hallå Konsument.
Stockholm, 2024-03-11
Författare; Katarina Strandberg