Incitamentsprogram / Incentive programs
Ny dom från HFD - ger klarhet i skattefråga vid användande av teckningsoptioner för att säkra leverans av aktier grundat på kvalificerade personaloptioner
Högsta Förvaltningsdomstolen har meddelat dom 7044-22 av den 22 juni 2023 i vilken man behandlar frågan om ett bolag ska uttagsbeskattas om det, för att säkerställa leverans av kvalificerade personaloptioner, använder sig av teckningsoptioner.
I den nya domen från Högsta Förvaltningsdomstolen ges klargörande angående frågan om bolag ska uttagsbeskattas eller inte om bolaget, för att säkerställa leverans av kvalificerade personaloptioner (KPO:er), använder sig av teckningsoptioner. Syftet med upplägget är således att säkerställa att de anställda sedermera får aktier vid inlösen av KPO:erna.
Huvudregeln, vars tillämplighet kom i fråga, är den att bolag ska uttagsbeskattas såsom om överföringen skett till marknadsvärde om bolaget ger ersättning i form av en tillgång (av vilket slag det må vara) till underpris till en anställd. (Detta gäller dock inte vid nyemission av aktier.)
Kvalificerade personaloptioner ("KPO":er) är ett skattegynnat alternativ för mindre, nystartade bolag att ge sina anställda (och styrelsemedlemmar) ersättning och incitament i form av en möjlighet att ta del av bolagets värdetillväxt genom att bli aktieägare i framtiden (efter en intjänandeperiod om 3-10 år).
KPO:er utgör alltså ett undantag från de generellt tillämpliga skattereglerna som tillämpas på incitamentsprogram. Ingen inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst tas ut från den anställde vid utnyttjandet av personaloptionerna, och bolaget behöver inte heller betala arbetsgivaravgifter etc. i det läget. När de anställda sedan i framtiden avyttrar aktierna sker beskattningen som inkomst av kapital.
Till bilden hör dock att kvalificerade personaloptioner inte är ett värdepapper reglerat direkt i aktiebolagslagen, utan det är en option som ges genom ett avtal mellan bolaget och den anställda. Det betyder att, efter intjänandeperioden, så finns inte per automatik en garanti att den anställde får aktier i enlighet med avtalet om kvalificerade personaloptioner eftersom att avtalet är med bolaget, och utgivande av nya aktier inte bestäms av bolaget utan av dess aktieägare (inklusive genom att de ger styrelsen ett bemyndigande). Det behövs ett aktivt bolagsstämmobeslut om en nyemission i det läget, där aktieägarna beslutar om en riktad nyemission till de anställda i enlighet med överenskommelsen i KPO-avtalet. D.v.s. aktier ställs ut till de anställda utan att dessa behöver betala marknadsvärdet för dem. Detta faktum, att leverans av aktier inte kan säkerställas direkt vid utställandet av KPO:er om man förlitar sig på ett bolagsstämmobeslut om nyemission först efter intjänandetidens slut, skapar osäkerhet i flera led.
Ett alternativ för att säkerställa leveransen av aktierna till de anställda, är att bolaget, parallellt med att avtala om kvalificerade personaloptioner med de anställda, utfärdar teckningsoptioner till sig själv. När de anställda sedan, efter intjänandeperioden, påkallar utnyttjande av de kvalificerade personaloptionerna, används teckningsoptionerna för att realisera detta åtagande. Teckningsoptionerna överförs då till de anställda för att direkt påkallas och omvandlas till aktier. Vid överlåtelsen till de anställda uppställs villkor som gör att de anställda inte kan använda teckningsoptionerna på annat sätt för en direkt konvertering till aktier.
Rättsosäkerhet har dock förelegat angående om bolag kan använda denna modell utan att bolaget då ska uttagsbeskattas när teckningsoptionerna överlåts till de anställda i enlighet med huvudregeln om uttagsbeskattning vid ersättning till anställda genom tillgångar till under marknadspris. D.v.s. bolaget beskattas som om det överlåtit till marknadspris.
Utgångspunkten är alltså, som angivits ovan, att när en anställd får ersättning av bolaget så ska uttagsbeskattning ske hos bolaget om detta sker under marknadspris. Högsta domstolen undanröjer dock den osäkerhet som funnit angående om användande av teckningsoptioner, vars enda syfte är att säkerställa leverans av aktier enligt KPO-avtal, ska leda till uttagsbeskattning hos företaget. Svaret är nej. Det ska inte leda till uttagsbeskattning. Därmed har en viktig klarhet givits som gör att bolag med ökad visshet kan använda sig av teckningsoptioner för att säkerställa leverans av aktier till anställda som givits kvalificerade personaloptioner. HFD:s domslut medför att om bolaget väljer att leverera aktier till anställda i enlighet med KPO:avtal genom (i) en nyemission av aktier, eller genom (ii) en överlåtelse av teckningsoptioner som sedan konverteras till aktier, behandlas skatteneutralt vad gäller uttagsbeskattning.
Notera att ingenting av ovan ska ses som individuell skatterådgivning och skatteexpertis bör alltid sökas innan beslut eller åtgärder vidtas i dessa komplexa frågor.
Högsta Förvaltningsdomstolens dom: 7044-22, 22 juni 2023
Stockholm, 26-06-2023
Författare: Katarina Strandberg
I den nya domen från Högsta Förvaltningsdomstolen ges klargörande angående frågan om bolag ska uttagsbeskattas eller inte om bolaget, för att säkerställa leverans av kvalificerade personaloptioner (KPO:er), använder sig av teckningsoptioner. Syftet med upplägget är således att säkerställa att de anställda sedermera får aktier vid inlösen av KPO:erna.
Huvudregeln, vars tillämplighet kom i fråga, är den att bolag ska uttagsbeskattas såsom om överföringen skett till marknadsvärde om bolaget ger ersättning i form av en tillgång (av vilket slag det må vara) till underpris till en anställd. (Detta gäller dock inte vid nyemission av aktier.)
Kvalificerade personaloptioner ("KPO":er) är ett skattegynnat alternativ för mindre, nystartade bolag att ge sina anställda (och styrelsemedlemmar) ersättning och incitament i form av en möjlighet att ta del av bolagets värdetillväxt genom att bli aktieägare i framtiden (efter en intjänandeperiod om 3-10 år).
KPO:er utgör alltså ett undantag från de generellt tillämpliga skattereglerna som tillämpas på incitamentsprogram. Ingen inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst tas ut från den anställde vid utnyttjandet av personaloptionerna, och bolaget behöver inte heller betala arbetsgivaravgifter etc. i det läget. När de anställda sedan i framtiden avyttrar aktierna sker beskattningen som inkomst av kapital.
Till bilden hör dock att kvalificerade personaloptioner inte är ett värdepapper reglerat direkt i aktiebolagslagen, utan det är en option som ges genom ett avtal mellan bolaget och den anställda. Det betyder att, efter intjänandeperioden, så finns inte per automatik en garanti att den anställde får aktier i enlighet med avtalet om kvalificerade personaloptioner eftersom att avtalet är med bolaget, och utgivande av nya aktier inte bestäms av bolaget utan av dess aktieägare (inklusive genom att de ger styrelsen ett bemyndigande). Det behövs ett aktivt bolagsstämmobeslut om en nyemission i det läget, där aktieägarna beslutar om en riktad nyemission till de anställda i enlighet med överenskommelsen i KPO-avtalet. D.v.s. aktier ställs ut till de anställda utan att dessa behöver betala marknadsvärdet för dem. Detta faktum, att leverans av aktier inte kan säkerställas direkt vid utställandet av KPO:er om man förlitar sig på ett bolagsstämmobeslut om nyemission först efter intjänandetidens slut, skapar osäkerhet i flera led.
Ett alternativ för att säkerställa leveransen av aktierna till de anställda, är att bolaget, parallellt med att avtala om kvalificerade personaloptioner med de anställda, utfärdar teckningsoptioner till sig själv. När de anställda sedan, efter intjänandeperioden, påkallar utnyttjande av de kvalificerade personaloptionerna, används teckningsoptionerna för att realisera detta åtagande. Teckningsoptionerna överförs då till de anställda för att direkt påkallas och omvandlas till aktier. Vid överlåtelsen till de anställda uppställs villkor som gör att de anställda inte kan använda teckningsoptionerna på annat sätt för en direkt konvertering till aktier.
Rättsosäkerhet har dock förelegat angående om bolag kan använda denna modell utan att bolaget då ska uttagsbeskattas när teckningsoptionerna överlåts till de anställda i enlighet med huvudregeln om uttagsbeskattning vid ersättning till anställda genom tillgångar till under marknadspris. D.v.s. bolaget beskattas som om det överlåtit till marknadspris.
Utgångspunkten är alltså, som angivits ovan, att när en anställd får ersättning av bolaget så ska uttagsbeskattning ske hos bolaget om detta sker under marknadspris. Högsta domstolen undanröjer dock den osäkerhet som funnit angående om användande av teckningsoptioner, vars enda syfte är att säkerställa leverans av aktier enligt KPO-avtal, ska leda till uttagsbeskattning hos företaget. Svaret är nej. Det ska inte leda till uttagsbeskattning. Därmed har en viktig klarhet givits som gör att bolag med ökad visshet kan använda sig av teckningsoptioner för att säkerställa leverans av aktier till anställda som givits kvalificerade personaloptioner. HFD:s domslut medför att om bolaget väljer att leverera aktier till anställda i enlighet med KPO:avtal genom (i) en nyemission av aktier, eller genom (ii) en överlåtelse av teckningsoptioner som sedan konverteras till aktier, behandlas skatteneutralt vad gäller uttagsbeskattning.
Notera att ingenting av ovan ska ses som individuell skatterådgivning och skatteexpertis bör alltid sökas innan beslut eller åtgärder vidtas i dessa komplexa frågor.
Högsta Förvaltningsdomstolens dom: 7044-22, 22 juni 2023
Stockholm, 26-06-2023
Författare: Katarina Strandberg