M&A
De vanligaste juridiska misstagen säljare gör vid företagsförsäljning – och hur du undviker dem
Att sälja ett företag är en affär med höga insatser – juridiskt, ekonomiskt och känslomässigt. Många entreprenörer och småföretagare begår tyvärr onödiga juridiska misstag som kan sänka köpeskillingen, skapa framtida ansvar eller i värsta fall sabotera hela affären.
Här är de vanligaste misstagen – med konkreta råd för att undvika dem
Bristande juridisk förberedelse inför försäljningen
Ett grundläggande misstag är att inte lägga tillräcklig tid och fokus på förberedelser. Det kan leda till en rad fundamentala brister som en köpare kommer att påtala (och kanske bli avskräckt av alternativ förhandla ned priset på grund av). Några av de mest betydelsefulla konsekvenserna av bristande juridisk förberedelse är:
Oklar ägar- och finansieringsstruktur
Oklar äganderätt och skydd för immateriella tillgångar
Bristfälliga avtal
Svårigheter att försvara önskad bolagsvärdering
Så undviker du det:
Gör en juridisk genomlysning (due diligence) innan du går till marknaden. I regel brukar en optimal ”exit”-process kräva att struktur och förberedelser påbörjas 6-12 månader innan du går ut på marknaden med ditt bolag (vissa vill göra gällande hela 24 månader innan). En tidig process möjliggör för dig att optimera din affär och dina processer (inklusive att påvisa ett lägre working capital behov) vilket i sin tur skapar möjligheter för dig att få ett högre pris för ditt företag. Till exempel kan du i vissa fall påverka EBIT(DA) över ett årsbokslut genom att minska på expansionsplaner och R&D-kostnader, och visa att det finns en långsiktig "earning-capability" i företaget.
Säkerställ att alla immateriella rättigheter (logotyper, kod, varumärken) ägs av bolaget genom att gå igenom vilka immateriella rättigheter som bolaget faktiskt använder idag, och om det finns någon otydlighet eller risk i förhållande till bolagets anspråk på dessa. Är det användande av rättigheter som riskerar att utgöra intrång på annans IP-skydd, eller finns det Open-Source problematik? Om så är fallet se över vad du kan göra, t.ex. säkerställa nödvändiga licensavtal och att vidta nödvändiga åtgärder som säkerställer att din IP inte också behöver falla under Open-Source-licenser. Beroende på bransch och profil så är immateriella rättigheterna en stor del av bolagets affär och därmed värde för en köpare.
Red ut aktieägande och avtal med anställda/partners i förväg. Särskilt vad gäller små till medelstora företag så är det vanligt att en köpare, när den anlitar professionella rådgivare, upptäcker oklarheter och i värsta fall till och med tvister vad gäller vem som faktiskt äger vad, vem som en gång i tiden blivit lovad vad, och hur det egentligen står till med eventuellt utgivna aktiebrev eller om aktieboken till fullo är korrekt. Sådana frågetecken kan vara avskräckande för en köpare och går de inte att reda ut finns det risk att köparen backar. Även då de går att reda ut under diskussionerna med köparen, hamnar ofta säljaren i en uppförsbacke i förhandlingarna vad gäller till exempel garantier och ansvarsbegränsningar (eftersom att köparen då har belägg för oro).
Säkerställ att du har ordning på bokföringen och finanseringsstruktur inklusive att det finns en tydlig separation mellan ägarens ekonomi och bolagets. Detta gäller oaktat om det är ett mindre företag där privatpersoner varit ägare eller om det är ett medelstort företag som ingått i en koncern där transaktioner skett mellan koncernbolag.
För det fall att det är fråga om en spin-off eller carve-out av ett bolag eller en grupp från en verksamhet, se över vilka beroenden som finns mellan den del som ska säljas och gruppen i övrigt - och vad som kan göras redan innan förhandlingarna med potentiella köpare kan göras för att optimera försäljningen och avknoppningen.
Några andra vanliga misstag – som kan kosta säljaren dyrt
1) Ingå ett term sheet med lång exklusivitet för en enda köpare, vilket skapar ett styrkeförhållande till förmån för köparen.
2) Inte ha ordning på anställnings-och konsultavtal (inklusive att säkerställa att all IP faktiskt tydligt överlåts till bolaget) vilket skapar riskexponering och försvagar säljarens förhandlingsposition.
3) Att ha använt standardmallar eller förlagor på nätet för sina kund-och leverantörsavtal som inte är anpassade för verksamheten. Detta skapar en svagare affär vilket kan innebära att företaget är mindre attraktivt och att det anses ha onödiga riskexponeringar.
4) Att acceptera en earn-out där beräkningsgrunden är otydligt angiven, där beräkningen blir svår för säljaren att validera, eller (ännu värre) där köparen ges kontroll/möjlighet att påverka utfallet av köpeskillingen.
5) Att acceptera absoluta garantier när detta inte är rimligt eller motiverat vilket ökar risken för framtida krav från köparen om några problem upptäcks eller uppstår i bolaget som är hänförliga till de garantier som säljaren givit. (Glöm inte att utgångspunkten i regel är att bolag säljs i befintligt skick.)
6) Att skriva under ett överlåtelseavtal med inga eller bristfälliga ansvarsbegränsningar, med resultatet att köparen kan gå på säljaren för stora belopp under lång tid, om något skulle dyka upp som innebär att köparen anser att verksamheten inte var i det skick han hade rätt att förvänta sig när han köpte företaget.
7) Att acceptera en lång non-compete som gör att säljaren inte kan driva verksamheter inom hans kompetens- och intresseområde under en onödigt lång tid och i förhållande till verksamheten som egentligen inte alls konkurrerar med den verksamhet han sålde. (Notera dock att konkurrenslagstiftning kan innebära begränsningar i hur lång tid en non-compete får gälla.)
Sammanfattning
Att sälja sitt företag är en stor händelse som många bara gör en eller kanske två gånger i sitt liv. Görs det rätt, och med ett attraktivt bolag i grunden, kan det bli en fantastisk affär - men görs det fel kan resultatet bli såväl ett nedprutat pris som krav och utdragna tvisteprocesser. Min rekommendation är att alltid söka kvalificerad rådgivning, och att göra det i god tid. Författare: Kat Strandberg
Email: Kat@stgcommerciallaw.com Stockholm, 2025-05-25
Här är de vanligaste misstagen – med konkreta råd för att undvika dem
Bristande juridisk förberedelse inför försäljningen
Ett grundläggande misstag är att inte lägga tillräcklig tid och fokus på förberedelser. Det kan leda till en rad fundamentala brister som en köpare kommer att påtala (och kanske bli avskräckt av alternativ förhandla ned priset på grund av). Några av de mest betydelsefulla konsekvenserna av bristande juridisk förberedelse är:
Oklar ägar- och finansieringsstruktur
Oklar äganderätt och skydd för immateriella tillgångar
Bristfälliga avtal
Svårigheter att försvara önskad bolagsvärdering
Så undviker du det:
Gör en juridisk genomlysning (due diligence) innan du går till marknaden. I regel brukar en optimal ”exit”-process kräva att struktur och förberedelser påbörjas 6-12 månader innan du går ut på marknaden med ditt bolag (vissa vill göra gällande hela 24 månader innan). En tidig process möjliggör för dig att optimera din affär och dina processer (inklusive att påvisa ett lägre working capital behov) vilket i sin tur skapar möjligheter för dig att få ett högre pris för ditt företag. Till exempel kan du i vissa fall påverka EBIT(DA) över ett årsbokslut genom att minska på expansionsplaner och R&D-kostnader, och visa att det finns en långsiktig "earning-capability" i företaget.
Säkerställ att alla immateriella rättigheter (logotyper, kod, varumärken) ägs av bolaget genom att gå igenom vilka immateriella rättigheter som bolaget faktiskt använder idag, och om det finns någon otydlighet eller risk i förhållande till bolagets anspråk på dessa. Är det användande av rättigheter som riskerar att utgöra intrång på annans IP-skydd, eller finns det Open-Source problematik? Om så är fallet se över vad du kan göra, t.ex. säkerställa nödvändiga licensavtal och att vidta nödvändiga åtgärder som säkerställer att din IP inte också behöver falla under Open-Source-licenser. Beroende på bransch och profil så är immateriella rättigheterna en stor del av bolagets affär och därmed värde för en köpare.
Red ut aktieägande och avtal med anställda/partners i förväg. Särskilt vad gäller små till medelstora företag så är det vanligt att en köpare, när den anlitar professionella rådgivare, upptäcker oklarheter och i värsta fall till och med tvister vad gäller vem som faktiskt äger vad, vem som en gång i tiden blivit lovad vad, och hur det egentligen står till med eventuellt utgivna aktiebrev eller om aktieboken till fullo är korrekt. Sådana frågetecken kan vara avskräckande för en köpare och går de inte att reda ut finns det risk att köparen backar. Även då de går att reda ut under diskussionerna med köparen, hamnar ofta säljaren i en uppförsbacke i förhandlingarna vad gäller till exempel garantier och ansvarsbegränsningar (eftersom att köparen då har belägg för oro).
Säkerställ att du har ordning på bokföringen och finanseringsstruktur inklusive att det finns en tydlig separation mellan ägarens ekonomi och bolagets. Detta gäller oaktat om det är ett mindre företag där privatpersoner varit ägare eller om det är ett medelstort företag som ingått i en koncern där transaktioner skett mellan koncernbolag.
För det fall att det är fråga om en spin-off eller carve-out av ett bolag eller en grupp från en verksamhet, se över vilka beroenden som finns mellan den del som ska säljas och gruppen i övrigt - och vad som kan göras redan innan förhandlingarna med potentiella köpare kan göras för att optimera försäljningen och avknoppningen.
Några andra vanliga misstag – som kan kosta säljaren dyrt
1) Ingå ett term sheet med lång exklusivitet för en enda köpare, vilket skapar ett styrkeförhållande till förmån för köparen.
2) Inte ha ordning på anställnings-och konsultavtal (inklusive att säkerställa att all IP faktiskt tydligt överlåts till bolaget) vilket skapar riskexponering och försvagar säljarens förhandlingsposition.
3) Att ha använt standardmallar eller förlagor på nätet för sina kund-och leverantörsavtal som inte är anpassade för verksamheten. Detta skapar en svagare affär vilket kan innebära att företaget är mindre attraktivt och att det anses ha onödiga riskexponeringar.
4) Att acceptera en earn-out där beräkningsgrunden är otydligt angiven, där beräkningen blir svår för säljaren att validera, eller (ännu värre) där köparen ges kontroll/möjlighet att påverka utfallet av köpeskillingen.
5) Att acceptera absoluta garantier när detta inte är rimligt eller motiverat vilket ökar risken för framtida krav från köparen om några problem upptäcks eller uppstår i bolaget som är hänförliga till de garantier som säljaren givit. (Glöm inte att utgångspunkten i regel är att bolag säljs i befintligt skick.)
6) Att skriva under ett överlåtelseavtal med inga eller bristfälliga ansvarsbegränsningar, med resultatet att köparen kan gå på säljaren för stora belopp under lång tid, om något skulle dyka upp som innebär att köparen anser att verksamheten inte var i det skick han hade rätt att förvänta sig när han köpte företaget.
7) Att acceptera en lång non-compete som gör att säljaren inte kan driva verksamheter inom hans kompetens- och intresseområde under en onödigt lång tid och i förhållande till verksamheten som egentligen inte alls konkurrerar med den verksamhet han sålde. (Notera dock att konkurrenslagstiftning kan innebära begränsningar i hur lång tid en non-compete får gälla.)
Sammanfattning
Att sälja sitt företag är en stor händelse som många bara gör en eller kanske två gånger i sitt liv. Görs det rätt, och med ett attraktivt bolag i grunden, kan det bli en fantastisk affär - men görs det fel kan resultatet bli såväl ett nedprutat pris som krav och utdragna tvisteprocesser. Min rekommendation är att alltid söka kvalificerad rådgivning, och att göra det i god tid. Författare: Kat Strandberg
Email: Kat@stgcommerciallaw.com Stockholm, 2025-05-25